Demokratierna blir allt färre. Människors friheter beskärs. Och i Sverige tycker tio procent av landets unga befolkning att folkstyre är oviktigt. ”Därför behövs inte bara en, utan en jäkla massa Åsadalen!”
Det tycker författaren och debattören Birger Schlaug, en av de medverkande när Åsa arrangerade ett panelsamtal på årets Folk och kultur-konvent i Eskilstuna.
Programpunktens rubrik var ”Att starta en demokratifestival – Åsadalen”. Med den ville skolan utveckla motiven bakom fjolårets arrangemang – som får sin fortsättning i år – men också samla synpunkter på demokratifestivalens betydelse och hur den kan utvecklas.
Viktigt för demokratin
I panelen ingick förutom Schlaug den tidigare kursdeltagaren Emelie Nord, Jan Heiniö (M) som leder Region Sörmlands nämnd för kultur-, utbildning och friluftsverksamhet, samt Åsaläraren och debattören Linus Larsson.
Skolans rektor Daniel Berton var moderator och öppnade med att fråga varför arrangemang som Åsadalen behövs.
Förre miljöpartisten Schlaug såg flera anledningar till det. Han kokade ner dem till det stadigt försämrade tillståndet för demokratin, såväl på individnivå som geopolitiskt.
– Demokratin som idé har blivit alltmer främmande för många människor. Tio procent av de som är yngre än 29 år i Sverige tycker att demokrati inte är så viktigt, exemplifierade han med hänvisning till en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Avståndet avskräcker
Schlaug varnar för de krafter som urholkar folkmakten och styr samhället i en allt mer auktoritär riktning.
– Därför behövs inte bara en, utan en jäkla massa Åsadalen.
Ett skäl till att demokratin inte är en självklarhet för många unga, kan vara det stora avståndet mellan de ungas verklighet och de politiska beslutsfattarna.
Bristen på forum där medborgare och politiker kommer varandra närmare i konstruktiva samtal är utbredd. Därför kan ett arrangemang som Åsadalen göra skillnad, menar Emelie Nord.
Hon såg i fjol att kurskamrater som generellt avskräcktes av politik, till viss del ändrade inställning efter sina möten med politiker på Åsadalen.
Samtalen en växtkraft
– Jobbet som görs på Åsa stärkte mitt självförtroende och viljan att engagera mig. Jag märkte det också hos andra kursdeltagare, som växte i samtalet också om politiska frågor, sa Emelie Nord.
Linus Larsson tycker att Åsadalens utformning möjliggör en ökad och nödvändig förståelse människor emellan, även när de politiska åsikterna går isär.
– Utan samtalen vi för på den typen av demokratifestival som Åsadalen är, tror jag tyvärr att vi kommer att fortsätta splittras.
En bristvara
Jan Heiniö var en politikerna som medverkade i fjolårets festival. Det han uppskattade allra mest var just samtalen, bland annat i sitt möte med forskaren och samhällsdebattören John Lapidus.
– Vi hade inte samma ingångsvärden men kunde ändå ha ett givande samtal om en annan ekonomisk världsordning än den vi känner till. Det sättet att samtala är en bristvara i dag.
Birger Schlaug hoppas att Åsa folkhögskola fortsätter att arrangera och utveckla Åsadalen utan att urvattna meningen med den.
– Framför allt ska ”vanliga” människor känna att de är välkomna och inte behöver känna sig dumma i sammanhanget. Det är ju det som är folkhögskolans själva idé.
Se programmet för årets Åsadalen växa fram på demokratifestivalens hemsida.
Text och foto: Henrik Wising