Hur kan våra val i vardagen bidra till en bättre framtid? Det har deltagarna på Åsa undersökt under två temaveckor genomsyrade av föreläsningar, workshops och praktiska hållbarhetsinsatser.

– Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något.

Det är budskapet från skolans Forum för hållbarhet, Charlotte Kvarnhem, Elina Wieser och Catarina Salomonsson. Det var de som planerade temaaktiviteterna som präglat skolvardagen både i teori och praktik.

Syftet har varit att inspirera till ansvarstagande för miljö och klimat, att uppmuntra medvetna val och visa att alla kan bidra till en mer hållbar framtid.

Det här är vad som pågick under veckorna:

Inre hållbarhet

Temaveckorna inleddes med ett uppskattat gästspel av Eva Wells, som på engelska höll föreläsningen ”Sustainability is an Inside Job”. Wells budskap är att hållbarhet inte bara handlar om miljöfrågor utan också om människors värderingar och förhållningssätt.

Eva Wells har sina rötter i hippierörelsen och kom den vägen i kontakt med den indiska Bhagwanrörelsen. På 1980-talet deltog hon i rörelsens kollektiva samhällsbygge i Oregon, USA. Efter återkomsten till Sverige har hon bland annat arbetat med utbildningar inom existentiellt ledarskap och kvinnligt företagande.

Matsvinnet vägdes

Under veckorna 38 och 39 uppmanades skolans lunchgäster att minska matsvinnet. Insatsen fick många ögonbryn att höjas av förvåning.

När vecka 38 var till ända hade totalt 21,45 kilo matrester kastats. Mängden svinn var störst på onsdagen, då 6,8 kilo hamnade i gröna påsen. Märkligt, tyckte många, eftersom onsdagarnas fiskrätter är i särklass mest populära bland lunchgästerna.

– Men jag lärde mig när jag jobbade som kock att ju godare maten är, desto större blir ofta svinnet. När det är gott tar man mer, men orkar inte alltid äta upp, sa Catarina Salomonsson när resultatet presenterades.

Veckan därpå minskade matsvinnet till 20,7 kilo. Skillnaden mellan veckorna var sålunda liten, men gick åt rätt håll. Samtidigt ska påpekas att vägningen av matsvinn endast omfattade luncherna, inte skolans frukostar eller middagar.

– Det här kan vi bli bättre på, konstaterade Catarina.

Lappar, frön och holkar

Parallellt med Eva Wells måndagsföreläsning hölls ett seminarium med fokus på kläder; om produktion, konsumtionsmönster, och hur problemen kring kläders negativa miljö- och klimatpåverkan kan påverkas i positiv riktning.

Dagen därpå kunde kursdeltagarna ta med trasiga plagg hemifrån för att lappa och laga tillsammans med Elina Wieser. På Hållbarhetshyllan utanför Å-salen stod nål och tråd i centrum för att ge slitna kläder nytt liv.

På samma plats nästa dag höll Charlotte Kvarnhem en introduktion till gerillasådd, alltså hur man genom ”fröbombning” kan bidra till ökad biologisk mångfald i exempelvis vägkanter, försummade rabatter och på ödetomter.

Hållbarhetshyllan var också informationspunkt för läraren Dennis Aldelövs presentation av Naturskyddsföreningens årliga skol-SM i fågelholksbygge.

Workshop om märkning

På måndagen i vecka två deltog kurserna Sigrid och SMF Språk tillsammans i en workshop om miljömärkning. Elina och Catarina gav exempel på vardagsprodukter med olika typer av märkningar för att visa hur konsumenter kan göra mer hållbara val.

Samtalen handlade bland annat om återvinning, märkningarnas syfte och vad de egentligen säger om livsmedel, kemiska produkter och deras påverkan på miljön.

Film för förändring

Samma dag visades dokumentärfilmen ”Outgrow the System” för skolans engelskspråkiga deltagare. Filmen är producerad av Teater K i Katrineholm och har tidigare visats på skolan, bland annat under demokratifestivalen Åsadalen 2025.

Precis som då introducerades filmen av dess ena regissör, Anders Nilsson.

Filmens utgångspunkt är att klimatkrisen inte kan lösas inom ramen för dagens ekonomiska system. Genom intervjuer med forskare och experter diskuteras alternativa modeller för framtidens samhälle och ekonomi.

Föreläsning om torka

Framtiden stod i fokus också för den brännande föreläsning som Qamar Muhyidin Hassan i allmän kurs Saga höll. Den behandlade klimatförändringarnas konsekvenser i Somalia, landet Qamar kommer från.

Hon berättade om hur långvariga torrperioder, kraftiga översvämningar och ökande ökenspridning har gjort det svårare för människor att försörja sig.

Samtidigt betonade hon att utvecklingen inte är hopplös.

Genom återplantering av träd, bättre vattenhantering och gemensamt ansvarstagande går det att begränsa skadorna och återställa delar av den förstörda miljön. Föreläsningen kombinerade fakta om klimatförändringar med Qamars egna erfarenheter från områden som drabbats hårt av utvecklingen.

Klädbytardag avslutar

Hållbarhetsveckorna avslutades med en klädbytardag.

Att byta kläder är ett enkelt sätt att ge gamla plagg ny användning, minska konsumtionen – och visa att hållbarhet ofta börjar med de små valen i vardagen.

Text och foto: Henrik Wising